20/07/2018
En nykter syn på skatt
Det finns ett antal skatter och avgifter i det svenska skattesystemet som införts tillfälligt för olika specifika ändamål. Ofta handlar det om att dessa åtgärder ska inbringa extra skattemedel till staten under en viss tidsperiod, till exempel för att avhjälpa en kris. Tyvärr tenderar dessa skatter att bli permanenta.
Ett exempel på en sådan åtgärd är den allmänna löneavgiften. Denna infördes 1995, med syfte att finansiera Sveriges EU-inträde för att sedan tas bort. Vid denna tidpunkt utgjorde avgiften 1,5 procent av inkomsten och den var då som nu en del av arbetsgivaravgiften. Idag finns den allmänna löneavgiften kvar och i fjol uppgick den till hela 10,72 procent. Den utgör alltså ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften, men går ej till något specifikt ändamål utan fungerar endast som en budgetförstärkare. Därmed är denna avgift endast en dold, ytterligare, skatt för alla löntagare.
Att betala cirka 32 procent kommunal inkomstskatt på sin lön (beroende på vilken kommun man bor i) tycks inte vara så mycket. Det är ändå rimligt att en tredjedel går till det offentliga för att finansiera sjukvård, skola och omsorg. Dock betalar nästintill alla inkomsttagare betydligt mer skatt än så. Listan på andra skatter svenskar betalar kan göras lång, här följer ett urval:
1. Statlig inkomstskatt, där skatten på lön sammantaget kan bli så hög som 60 procent. Den del av denna som kallas värnskatt är ytterligare ett exempel på en temporär åtgärd som blivit permanent.
2. Fastighetsskatt, för alla som äger en bostad.
3. Arbetsgivaravgift, vilket är en skatt som arbetsgivaren betalar för att ha dig anställd.
4. Moms, som utgår på de flesta konsumtionsvaror du köper med 6-25 procent.
5. Punktskatter, på t.ex. bensin och diesel, alkohol och tobak. För oss på landsbygden i Skaraborg har skattehöjningarna på bensin och diesel blivit mycket kännbara det senaste där man i vissa fall fått betala över 16 kronor per liter.
6.Fordonsskatt, på de fordon man äger.
Det går tydligt att utifrån listan ovan se att det inte enbart handlar om 32 procents kommunalskatt. Marginalskatten, det vill säga skatten på den sist intjänade hundralappen, uppgår för vissa individer till hela 70 procent med arbetsgivaravgiften inräknat. Lägg därtill att en stor del av de återstående 30 procenten försvinner iväg i moms och punktskatter. Sverige är det OECD-land som år 2017 hade högst marginalskatter. Samma år var det samlade skattetrycket i Sverige ett av de högsta bland länderna i OECD.
För att citera Mona Sahlin så tycker vi att det till viss del är coolt att betala skatt. Det är häftigt att veta att skattepengar går till sjukvård och skola. Däremot är det inte alls coolt att betala väldigt mycket i skatt som sen slösas bort och inte används till rätt ändamål. Därför är det viktigt att ha en nykter syn på skatter och vara medveten om hur mycket man betalar. Ta nu en stund och fundera kring vad du faktiskt får tillbaka för pengarna?
Selma Ophus
Felix Hansson
Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg
