Fiske och vattenvård i Västerbotten

01/06/2026

Månadens miljöövervakning: Bottenfauna

Det finns hundratals djurarter som lever på och i bottnarna i sjöar och vattendrag. Dessa kallas för bottendjur eller bottenfauna. Många arter såsom dagsländor, nattsländor, bäcksländor och tvåvingar (flugor och myggor) är insekter som har sitt larvstadium i vatten och sedan blir flygande insekter som vuxna. Snäckor och iglar räknas också till bottendjuren och lever hela livet i vatten. Ett karaktäristiskt bottendjur är den nattsländelarv som bygger ett trattformat hus av småsten och sand – du känner igen den när du ser den!

Bottenfaunan är en blandad grupp arter som är nödvändig för att ekosystemen ska fungera. Exempelvis utgör den huvudsaklig föda för öring och lax i vattendrag.

Vissa arter av bottendjur är känsliga för lågt pH-värde medan andra är känsliga för låg syrehalt i vatten. Bottendjur är därför användbara för att upptäcka olika former av miljöstörningar och ingår i den miljöövervakning som görs i länet.
Länsstyrelsen undersöker cirka 60 provytor varje år för att övervaka miljötillståndet och följa effekterna av den kalkning som görs för att skydda djurlivet i försurade vattendrag. Provtagningen av bottendjur görs på våren med en vanlig hushållssil. I en vattendragssträcka på 50 meter tas 30 delprover och för att inga viktiga arter ska missas tas prover i alla olika sorters livsmiljöer.

När effekten av kalkning sedan utvärderas, är förekomsten av arter som är känslig för låga pH-värden en indikator på att kalkningen gett positiva effekter. Innan kalkningsarbetet startade återfanns sådana arter på en tredjedel av lokalerna. Senaste året fanns de i 90 procent av de kalkade vattendragen – ett tydligt kvitto på att de känsliga bottendjuren numera trivs i allt fler av våra porlande bäckar och åar!

01/06/2026

För att hjälpa den starkt hotade flodpärlmusslan har det gjorts försök att återetablera arten genom att flytta levande musslor. Det visade sig vara en framgångsrik metod.

Nu har flodpärlmusslan anpassat sig till sina nya hem och lyckats reproducera sig igen i två vattendrag där den nästan helt försvunnit tidigare.

27/05/2026

Idag presenterar vi Dante Dahlgren som är nybliven lokal åtgärdssamordnare inom Mellanbygdens vattenrådsområde och som brinner för våra vatten. Genom att jobba nära de som känner området bäst ser han till att fler åtgärder som förbättrar vattenmiljön blir genomförda.

Hallå där, Dante!

Vad kommer du göra i rollen som lokal åtgärdssamordnare?
– Framför allt kommer jag fånga upp det lokala engagemanget, samordna, initiera och genomföra åtgärder i våra vatten för att bidra till att nå god ekologisk status i våra vattenförekomster. I många år har det genomförts flera viktiga åtgärder som bidragit till förbättrade miljöer för fisk, vattenhållande egenskaper i landskapet och för att bromsa övergödning. Nu vill vi växla upp och öka åtgärdstakten i mellanbygden.

Vilka frågor kan man vända sig till dig om?
– I stort sett alla frågor gällande våra vatten, stora som små, inom Mellanbygdens vattenrådsområde där fokus ligger på att få till bra vattenvårdsåtgärder.

Vem kan höra av sig till dig?
– Målgruppen är främst potentiella utförare av restaurering/åtgärdssinsatser, till exempel fiskevårdsområden, markägare och intressegrupper, men egentligen alla som är intresserade av vattenmiljöer är välkomna att höra av sig!

Hur kommer man i kontakt med dig?
– Mail eller sms är enklast då det periodvis är mycket fältjobb, planerade möten och annat där det kan vara svårt att ta ett samtal. Men det går alltid att ringa, svarar jag så svarar jag – annars ringer jag upp! Mina uppgifter är: [email protected], 070-322 97 75.

Tack så mycket Dante!

Under 2024–2026 har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att utveckla åtgärdssamordningen i avrinningsområden. Genom ökad lokal och regional samverkan och stöd till dem som genomför vattenvårdsåtgärder kan vi öka takten – och se till att rätt åtgärder hamnar på rätt plats.

23/05/2026

Efter många fantastiska bidrag och en enorm beslutsångest hos tävlingsjuryn, har vi utsett fem vinnare av förstapriset: boken ”Sveriges sötvattensfiskar” av Jörgen Wiklund och Mats Ottosson.

Vinnare (utan inbördes ordning):
- Börje Rydenfalk
- Barnen på fritidsgården i Skråmträsk via Sanna Toivonen
- David Larsson
- Eleverna på Anderstorpsgymnasiet via Louise Burlin
- samt Eskil 7 år via Karin Lundberg.

Ni som vunnit kan inom kort titta i er inkorg för direktmeddelanden här på Facebook, eller så kommenterar du som vunnit här nedan så vi kommer i kontakt.

Vi är så glada över att ni hjälpt till att belysa våra vackra fiskar lagom till World Fish Migration Day.

Stort grattis och tack till er som förgyllde kommentarsfältet med era vackra fiskalster!

20/05/2026

Nu drar det ihop sig för fältsäsong! Här hittar du ett urval över årets fältarbeten - bland annat restaurering av vattendrag.

I sommar hittar du flera av Länsstyrelsens verksamheter ute i fält och vår personal kan ofta synas i skog och mark.

Vi genomför bland annat inventering av olika arter, provtagningar samt projekt för att återställa vattenmiljöer.

Vill du veta mer om vad vi gör? Besök vår webb för ett urval över fältarbeten och platser där vi kommer arbeta. Länk i kommentarerna.

06/05/2026

Tillsyn av kustfisket i Västerbotten 🐟🌊

Under maj påbörjar Länsstyrelsen och länets kustkommuner tillsyn av fisket efter kusten. Syftet är att följa upp att bestämmelser och regler följs.

Tillsynen gäller alla typer av fiske, både fritidsfiske och yrkesfiske. Hela länets kuststräcka kommer att kontrolleras. Störst fokus ligger på älvarnas fredningsområden, det vill säga områden kring älvmynningarna som har särskilda regler för att skydda fisken. Ett annat fokusområde är grundområden som är grundare än tre meter, för de områdena finns också speciella regler.

Insatsen sträcker sig från maj till oktober och genomförs av Länsstyrelsen i samverkan med Skellefteå och Robertsfors kommuner. Till sin hjälp har kommunerna fisketillsynspersoner som representerar fiskerättsägare.

Foto: Sandra Pettersson

04/05/2026

Tävling! 🎨🐟🖼 Har du ritat, målat, pysslat, formgett eller på något annat sätt skapat en fisk? Dela den med oss senast den 20 maj och tävla om priser!

Den 23 maj 2026 är det World Fish Migration Day – en dag för att uppmärksamma vandrande fiskar i våra vattendrag och lyfta hur viktiga de är för våra ekosystem.
Deras närvaro vittnar om levande älvar och är samtidigt viktiga för människors försörjning, kultur och friluftsliv världen över. Vandringsfisk är något utöver det vanliga. Vissa arter rör sig och mellan söt- och saltvatten för att fullfölja sina livscykler och vissa färdas över tusen mil(!). Med hjälp av strömmar, jordens magnetfält och till och med sitt smak- och luktsinne hittar de rätt väg. För miljarder människor världen över är de en källa till mat, upplevelser, kunskap och fascination. Visste du att laxen som simmar upp i älvarna i Västerbotten har tidigare simmat ända ned till Östersjön för att äta några år, för att sedan simma tillbaka till platsen i älven där den föddes?

Idag är många arter av vandringsfisk hotade på grund av mänsklig påverkan såsom flottning, miljöutsläpp, markanvändning, utdikning och överfiske. Genom att uppmärksamma situationen kan vi förändra den! Att skapa bra livsmiljöer för vandrande fisk bidrar till miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Nu vill vi gärna se era bidrag av fiskar. Publicera din bild i kommentarsfältet för att skicka in ditt bidrag - senast den 20 maj!

17/03/2026

VECKANS FISK: ABBORRE 🐟

Abborren är en vanlig fisk i sjöar, älvar och efter kusten. Den lever i stim och jagar vattenlevande smådjur och fisk. Ju större den blir desto mer av kosten utgörs av annan fisk. På vindstilla sommardagar kan du se abborrar jaga små bytesfiskar genom att driva ihop dem vid vattenytan och attackera dem från alla håll. Ganska spektakulärt.

Sverigerekordet för största fångade abborre är från 1985 i Hällers myr. Abborren som vägde 3150 gram anses av många vara ett av de svåraste rekorden att slå.

Halstrad abborre är nog ett kärt sommarminne för många. Abborre är en av de mest uppskattade matfiskarna i Sverige, men den är ganska svår att hitta i affären. För att få njuta den behöver man ofta ge sig ut och fiska själv. När du fått en bra matabborre kan du med fördel filea och ”byxa” den. Byxa innebär att man skär ur den långsmala delen av filén där benen sitter, filén man får ut då ser ut som ett par byxor.

Abborrar har ett ganska unikt utseende för svenska vatten med sina ränder, gulgröna kropp och röda buk- anal-och stjärtfenor. I vissa vatten kan fenorna anta en mer gulaktig färg. Arten går att blanda ihop med gärs eller gös som också tillhör familjen abborrfiskar, men de saknar den röda/gula färgen på fenorna.

Det latinska namnet Perca fluviatilis syftar på latinets ord för flod, en plats där arten ofta återfinns.

Länsstyrelsen jobbar för livskraftiga fiskbestånd, en långsiktig och hållbar fiskerinäring och ett rikt och varierat sport- och fritidsfiske.

09/03/2026

VECKANS FISK: MÖRT 🐟

Mörten är många storfiskares första fångst någon gång i barndomen.

Arten är vanlig i hela Sverige. Den lever i stim och äter alger, små kräftdjur och ibland metmask. Mörten har inget direkt försvar mot rovfiskar annat än den blanka kroppen som speglar omgivningen och får den att smälta in. Annars är det den snabba förökningen och härdigheten som gjort mörten så vanlig.

Mörten tillhör släktet karpfiskar. Den har en tvådelad simblåsa där den främre delen hör till vad som kallas Weberska organet. Det fungerar som en resonanskammare vilket gör att mörtar hör mycket bra, för att vara fiskar.

Du känner igen en mört på de röda ögonen och fenorna. Men här krävs noggrannhet för släktingen sarven har ännu rödare ögon och fenor. Får du upp en fisk med misstänkt röda ögon, något högre kropp och blodröda fenor kan det mycket väl röra sig om sarv. Det som skiljer mörten från sarven är att den alltid har från 12 till 14 strålar i sin ryggfena.

Det latinska namnet Rutilus rutilus syftar på att den är just rödaktig. Det svenska namnet mört tros komma från fornnordiskans ord ”murti” som betyder liten eller kort.

I Sverige anses mört inte vara en matfisk. Man får ofta höra att den har mycket ben. Det är något som bara delvis stämmer då den har samma skelettstruktur och alltså samma antal ben som andra fiskar. I Finland används mörten flitigt som matfisk, ofta i olika inläggningar. I Sverige finns surmört som ett alternativ till surströmming.

Länsstyrelsen jobbar för livskraftiga fiskbestånd, en långsiktig och hållbar fiskerinäring och ett rikt och varierat sport- och fritidsfiske.

02/03/2026

VECKANS FISK: RÖDING 🏔️

Rödingen förknippas ofta med fjällvärldens klara och kalla sjöar.

Isfiske efter röding är en spännande typ av fiske. Fiskaren ligger på isen, spanar ner i pimpelhålet för att se när fisken närmar sig och försöker locka den att hugga på betet med små ryck i linan.

Röding hålls högt som matfisk, av goda skäl. Många restauranger serverar den i olika former: stekt, grillad, rökt eller gravad.

Rödingen har fått sitt namn av den färgstarka och vackra teckningen hos framför allt hanarna. De har en klart röd buk och vita första fenstrålar. Honorna har en mer nedtonad teckning.

Svenska rödingar brukar delas in i tre grupper. Indelningen saknar ett grundmurat vetenskapligt stöd då det är komplicerat att fastställa om det handlar om olika arter, men den används av många.

• Storröding finns i hela landet i större, djupare och kallare sjöar. Kanske mest känd från Vättern och Sommen. Den kan bli upp till 90 cm lång.
• Större fjällröding som lever av småfisk i fjällvatten.
• Sist och även minst mindre fjällröding som främst äter insekter och kräftdjur i de näringsfattiga och klara fjällsjöarna.

Länsstyrelsen jobbar för livskraftiga fiskbestånd, en långsiktig och hållbar fiskerinäring och ett rikt och varierat sport- och fritidsfiske.