12/02/2026
DEN KOMMUNALA SKOLPENGSBANKOMATEN
Inför föreläsningen 5/2 med Marcus Larsson (Balans) hade vi och Socialdemokraterna skrivit en debattartikel. Idag - en vecka senare - var den införd i MVT. Här är texten.....................
I över 30 år har vi sett hur det svenska skolsystemet urholkas inifrån. I takt med att friskolor etableras tvingas kommunala skolor lägga ned. Skattepengar som borde gå till elever, lärare och elevhälsa rinner i stället iväg till aktieägare.
Skolkoncernerna använder kreativa upplägg för att hålla pengarna inom företagen: internfakturering, uppköp och försäljningar, dotterbolag i Sverige och utomlands. Allt finansierat av skolpengen – våra gemensamma skattemedel. Vad får detta för konsekvenser här i Motala?
I Motala har närhetsprincipen avskaffats och alla elever måste nu välja skola. Det är en direkt följd av att kommunen fått allt svårare att planera sin verksamhet. Privata skolor behöver inte redovisa vare sig sina urvalssystem, köer eller sin bokföring. När en elev lämnar en kommunal skola följer skolpengen med – medan kommunen står kvar med lokaler, personal och fasta kostnader. Varje elev som försvinner innebär ett ekonomiskt tapp som i stället hade kunnat användas till fler behöriga lärare, stärkt elevhälsa, minskad skolfrånvaro och bättre förutsättningar att nå kunskapskraven.
Om Academedia, Innovitaskolan, IES, Kunskapsskolan och övriga skolkoncerner verkligen värnade elevernas bästa borde vinster och överskott självklart återinvesteras i verksamheten. Men så är det inte. I stället bedriver deras intresseorganisationer, som Almega Utbildning – finansierad av skolpengen och en del av Svenskt Näringsliv – kampanjer för marknadsskolan, ofta med hänvisning till forskning beställd av samma intressen.
En tredjedel av Sveriges elever går i dag i fristående skolor som ägs av utlandsägda fond- och riskkapitalbolag. Det konstaterar Tankesmedjan Balans, som i över tio år granskat marknadiseringen av skolan.
Tidöregeringen, med SD i spetsen, har tillsatt utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn”. Där föreslås vinstutdelningsförbud i vissa situationer, till exempel vid nyetablering, ägarbyte eller vid mottagande av riktade statsbidrag. Förslagen är dock begränsade, utredningen är ute på remiss och lagändringar föreslås tidigast träda i kraft 1 juli 2027.
Det är alldeles för tamt. Grundproblemet – att skattefinansierad skola tillåts drivas som vinstmaximerande aktiebolag – lämnas orört. Skolkoncernerna kan fortsätta plocka ut miljardbelopp som borde stanna i klassrummen.
Vi vill vara tydliga: det finns många skickliga lärare och bra skolor även bland friskolor. Vår kritik riktar sig inte mot dem, utan mot ett marknadssystem som tillåter att våra barn och våra skattemedel blir handelsvaror. Kommunerna måste återta kontrollen över nyetableringar, full transparens ska råda kring ekonomi och verksamhet – och alla pengar ska stanna i skolan. Punkt.
En övervägande majoritet av svenska folket och Sveriges lärare är emot vinster i välfärden. I september är det val och fyra av riksdagens åtta partier säger sig nu vilja förbjuda vinster i skolan: S, V, MP – och sedan nyligen även L. Hur trovärdigt Liberalernas besked är återstår att se, då de vägrar driva frågan tillsammans med de rödgröna och övriga Tidöpartier tydligt försvarar dagens system.
Det är dags att sätta stopp för detta misslyckade marknadsexperiment. Våra barn är inte till salu.
Vad tycker du?
