18/04/2026
Lysekils arbetarkommuns ställningstagande om behovet av ett SÄBO på Skaftö
Som företrädare för Lysekils arbetarkommun vill vi först uttrycka vår uppskattning för det engagemang som kommunens medborgare visar kring frågan om äldreomsorgens utbyggnad. Allt fler av våra kommunmedborgare lever längre, vilket i sig är en glädjande utveckling, men det ger samtidigt upphov till utmaningar kring vilka vi behöver föra en grundlig diskussion tillsammans med i kommunens medborgare och övriga politiska partier.
Den förändrade demografiska strukturen syns tydligt i befolkningsstatistiken. Det gäller inte minst på Skaftö där andelen personer som är 80 år eller äldre nu är uppe i 15 procent, att jämföra med 9 procent i övriga delar av kommunen.
Behovet av äldreomsorg i denna del av kommunen har därför blivit så stort att man utöver den omsorg som redan finns bör undersöka möjligheten att även etablera ett SÄBO. Det är samtidigt ett stort beslut, som oavsett utformning, kommer att påverka förutsättningarna för kommunens verksamhet och ekonomi under flera decennier framåt i tiden. Vi Socialdemokrater har, sedan vi kom med i den styrande majoriteten för drygt 10 år sedan, bedrivit ett systematiskt arbete för att återuppbygga den kommunala ekonomin, som när vi inledde arbetet, befann sig i en långsiktigt ohållbar situation. En viktig ledstjärna i detta arbete har varit att alltid grundligt undersöka förutsättningarna för framtida investeringar innan beslut tas om att genomföra dem. För oss är det av stor vikt att de beslut som nu måste tas inom äldreomsorgen bereds på samma grundliga sätt.
Det finns många frågor som måste besvaras innan beslut kan tas om utbyggnaden av antalet platser inom SÄBO, detta oavsett var inom kommunen som utbyggnaden sker.
Några av de viktigaste frågorna är:
• Hur ser de långsiktiga behoven ut?
Befolkningsstatistiken visar att det framför allt är bland kommuninnevånare över 65 år som ålderskohorterna är stora. Kohorternas storlek minskar sedan med avtagande ålder för att bland de som i dag är runt 50 år vara nere på en för kommunen genomsnittlig nivå. Mönstret ser lite olika ut i olika delar av kommunen. På Skaftö är det kohorterna som i dag är i åldern 70–74 år som är störst samtidigt som det finns betydligt färre personer i de kohorter som är 60–64 år eller yngre. I Lyse finns motsvarande topp bland de som är i åldrarna 60–69 år. I övriga delar av kommunen finns ingen på motsvarande sätt tydligt markerad topp. De äldre kohorternas storlek är mer jämnt fördelad ända ner till 55-årsåldern varefter även de minskar med avtagande ålder. För att det ska vara möjligt att bedöma vad dessa skillnader i kohortstorlek innebär för det framtida behovet av äldreomsorg bör också hänsyn tas till hur många av dessa individer som kan förväntas avlida innan de blir i behov av äldreomsorg och hur nettoinflyttningen av äldre personer till kommunen ser ut. Sett över en 5-årsperiod har nettoinflyttningen historiskt handlat om cirka 100 personer. Det finns tyvärr inga lättillgängliga uppgifter om hur dessa är fördelade mellan kommunens olika delar men sett över hela kommunen har nettoinflyttningen hittills varit lägre än antalet medborgare som avlider innan de når den ålder vid vilken behovet av äldreomsorg vanligtvis uppkommer. En slutsats som kan dras från befolkningsstatistiken är därför att det stora behovet av äldreomsorg som vi nu ser framför oss är av tillfällig natur. Om 20–25 år kommer, efter vad vi nu kan se, efterfrågan att vara nere på en mer normal nivå.
• Vilka förutsättningar finns det att rekrytera personal med rätt kompetens?
Lysekil har, i likhet med många andra kommen, svårt att hitta tillräckligt med utbildade och erfarna medarbetare till äldreomsorgen. Ett visst tillskott har dock skett i och med de satsningar på språkkunskaper och undersköterskeutbildning som kommunen gjort bland medborgare med utländsk bakgrund. Det räcker dock inte till. Insatser måste göras för att attrahera fler medarbetare till äldreomsorgen. Utmaningen att lyckas med det ser olika ut i olika delar av kommunen. Andelen av befolkningen som är i de vanligtvis yrkesverksamma åldrarna 20–65 år är 50 procent i Brastad/Bro, 49 procent i Lysekil, 47 procent i Lyse men endast 36 procent på Skaftö. Liknande mönster finns vad gäller arbetslösheten. Den uppgick 2024 till 5,2 procent i Lysekil men betydligt lägre i Lyse 1,6 procent, Bro/Brastad 2,5 procent och Skaftö 2,7 procent. I de tre sist-nämnda kommundelarna kommer vi därför att till stor del vara beroende av att de arbetssökande som kan och vill arbeta inom äldreomsorgen pendlar eller flyttar dit från centralorten eller att vi kan rekrytera nya medarbetare från andra kommuner.
• Hur stor är skillnaden i kostnaden för olika utbyggnadsalternativ?
Kommunen har stora fasta tillgångar för vilka det under de närmaste decennierna finns ett omfattande reinvesteringsbehov. För att klara dessa samtidigt som äldreomsorgen byggs ut är det av extra stor betydelse att välja kostnadseffektiva lösningar. Det är i det sammanhanget också viktigt att kommunen inte binder upp sig för längre tidsperioder än den under vilken den nuvarande höga efterfrågan på äldreomsorg varar. Ett alternativ som av den anledningen bör undersökas är att kommunen träffar avtal med någon annan aktör som bygger och driver de boenden för äldre som behövs.
• Andra frågor som bör beaktas vid i planeringen av framtidens äldreomsorg.
Organisationen av framtidens äldreomsorg påverkar inte enbart kommunen och brukarna utan även många andra kommunmedborgare och de som bedriver verksamhet i kommunen. En grupp som är särskilt berörda är de anhöriga för vilka det är en trygghet om boendet är välorganiserat och håller hög kvalitet men som även har stort intresse av att det finns goda möjligheter att regelbundet besöka de som tas om hand av äldreomsorgen. Det handlar inte enbart om geografiskt avstånd utan även om hur kommunikationerna ser ut. Kommunikationsfrågan är viktig även för de som ska leverera varor och tjänster till de boenden som finns och för Regionens möjlighet att etablera ett gott samarbete med kommunen kring de äldres hälsa och sjukvård. Dessutom är goda kommunikationslösningar av naturliga skäl viktig för de som arbetar inom äldreomsorgen. För dem kan det dessutom vara viktigt att det som alternativ till arbetspendling finns bostäder till överkomligt pris på nära avstånd till den aktuella arbetsplatsen.
Som vi inledningsvis nämnde finns det ett stort behov av ett SÄBO på Skaftö. På inget annat ställe i kommunen är andelen äldre större än på Skaftö. Samtidigt finns ett akut behov av att öka antalet SÄBO-platser totalt sett i kommunen. Om förvaltningen kommer fram till att det jämförelsevis snabbt och till förhållandevis låg kostnad går att bygga om den fastighet där Lysekilshemmet tidigare var inhyst vill vi att kommunen tar vara på den möjligheten.
Parallellt med denna ombyggnad vill vi i samarbete med de boende på Skaftö, förslagsvis via Skaftö öråd och deras arbetsgrupp för äldrefrågor, undersöka vilka alternativ vad gäller t.ex. driften av ett SÄBO på ön som ger oss störst möjlighet att hantera de ovan nämnda frågorna. Inriktningen för detta arbete ska vara att ett SÄBO på Skaftö ska kunna tas i drift inom tio år. Eftersom kommunens kontrakt med Skärgårdshemmet löper ut inom tio år finns då möjlighet att göra en ny avstämning av det då aktuella behovet av SÄBO-platser i kommunen.
Styrelsen för Lysekils arbetarkommun
