Feministerna Lysekil

13/05/2026

Bojkotta Eurovision Song Contest!

Folkmördarstaten Israel tillåts använda tävlingen i propagandasyfte för att rentvå sitt namn.

Titta inte. Rösta inte. Dela inte.

04/04/2026

28/03/2026

Att släcka lampan är bara början. Earth Hour kan också vara en stund för eftertanke, samtal och inspiration till mer hållbara vanor.

22/03/2026

💙Världsvattendagen 22 mars💙

Världsvattendagen instiftades av FN 1992 och sker den 22 mars varje år för att sätta fokus på betydelsen av färskvatten och verka för ett hållbart hanterande av vatten.

Brist på säkert vatten och sanitet drabbar främst kvinnor och flickor, som ofta bär ansvaret för vatten och vård, vilket påverkar deras tid, hälsa och utbildning. FN betonar att de måste stå i centrum för lösningarna, med inflytande i beslut och förvaltning. Deras delaktighet gör vattenlösningar mer hållbara, inkluderande och effektiva, och stärker både jämställdhet och hållbar utveckling.

Tack för att DU använder vatten hållbart!

📖 Läs mer om årets temat: https://www.un.org/en/observances/water-day
📖 Läs mer om hållbar vattenanvändning: https://www.levailysekil.se/vatten-och-avlopp/vart-vatten--avlopp/hallbart-vatten.html

21/03/2026

På lördag den 21 mars uppmärksammar vi den Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering

Rasdiskriminering påverkar människor världen över. Det begränsar människors möjligheter att utvecklas, delta i samhället och leva sina liv fullt ut. Det kan ta sig många uttryck – från exkludering och segregation till systematisk diskriminering och i värsta fall våld och folkmord.

Länsstyrelsen arbetar systematiskt med mänskliga rättigheter i den egna verksamheten, men ger också stöd till andra aktörer som arbetar med att främja lika rättigheter och motverka rasism.

🔸🔸🔸

Ni som befinner er i Göteborg på lördag är varmt välkomna att uppmärksamma dagen med oss på Frölunda kulturhus. Programmet rymmer bland annat samtal, musik, poesi, film och Eid-pyssel. Evenemanget är kostnadsfritt!

🔸🔸🔸

Dagen mot rasism arrangeras av Göteborgs Stad i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Universitet inom ramen för Kulturarvsakademin.

1966 beslutade FN att 21 mars skulle bli Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Bakgrunden var den sydafrikanska polisens attack mot en fredlig demonstration mot apartheidlagarna i Sharpville den 21 mars 1960, där 69 människor dödades och 180 skadades.

Foto: Pixabay

18/03/2026

Idag, den 18 mars, fyller Amnesty Sápmi sju år. Sju år och en röst för samiska rättigheter.

Sju år av arbete för att påminna om något så grundläggande som att samiska rättigheter är mänskliga rättigheter. Att alla samer är rättighetsbärare. Att internationell rätt inte bara är ord i konventioner, utan principer som ska ha verklig betydelse i människors liv.

När Amnesty Sápmi bildades var utgångspunkten tydlig. Samerna är ett erkänt urfolk i Sverige, men samernas rättigheter ifrågasätts när det gäller mark, naturresurser, kultur och inflytande. I dessa frågor behövs en konsekvent människorättsröst – en röst som utgår från internationell rätt och påminner om statens ansvar. Vi försöker vara en sådan röst.

Arbetet handlar om att synliggöra det som ibland hamnar i skymundan; att samer har rätt att begrava sina förfäders kvarlevor som finns museer, att samer har rätt till sina ceremoniella föremål, att urfolks rätt till land och naturresurser är en människorättsfråga, att samisk kultur behöver främjas och språk behöver skyddas – och att statens ansvar inte stannar vid högtidliga deklarationer.

Men kanske viktigast av allt är att påminna om att samiska rättigheter inte är en historisk fråga – de är en fråga om nutid och framtid.

Det är svårt, vi vet. Det finns resursstarka opinionsbildare och politiker som reducerar urfolksrätten till ett ”särintresse”. Lobbyister som inte verkar förstå att renar är en kulturbärare för hela det samiska folket, utan jämför renskötseln med omsättningen i en ICA-butik. Aktörer som låtsas vara allierade med samer, men istället bidrar till att öka konflikter i det samiska samhället.

Så länge samiska rättigheter ifrågasätts, begränsas eller förbises behövs röster som tydligt säger ifrån.

Det är därför Amnesty Sápmi behövs. För att stå upp för principen att mänskliga rättigheter gäller alla – även urfolk.

Vill du fira med oss och bidra till vårt arbete får du gärna swisha en gåva: 123 335 74 56.

08/03/2026

Självklart förstår vi att ett ”Grattis” är av välmening - kanske tänker att dagen är lik ”morsdag”?
Men de dagarna går inte att jämföra - vi kan snarare jämföra dagen med internationella aidsdagen eller cancerdagen.

Vi grattar förstås inte människor med aids eller cancer. Vi uppmärksammar dagarna snarare än att vi firar dem 🌍

Fakta

År 1910 instiftades den internationella kvinnodagen av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen under en konferens i Köpenhamn.

Initiativet kom från Clara Zetkin, en tysk kommunist som var framträdande inom kvinnorättsrörelsen under tidigt 1900-tal.

När dagen instiftades bestämdes det att man skulle ha en särskild kvinnodag och att det skulle vara samma datum i alla världens länder.

Än idag uppmärksammas kvinnodagen på en och samma dag runt om i världen.

Den 8 mars är dagen då världen ska uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation runt om i världen.

Det är dagen då vi lyfter kvinnors utsatta position i samhället, kampen för lika rättigheter för kvinnor och män och sist men inte minst – kravet på rösträtt för världens alla kvinnor.

Det är en dag för kvinnokamp. Så varför säger vi grattis?

Ett “grattis” på kvinnnodagen innebär att man gratulerar till kvinnans ojämställdhet och utsatta situation runt om i världen.

Man gratulerar till lägre lön för lika arbete, kvinnoförtryck och sexuella övergrepp.

Man gratulerar till att det idag finns ett behov av kvinnojourer och till att världen faktiskt måste ha en särskild dag då vi uppmärksammar allt detta.

Gratulationer på kvinnodagen matar det upp-och-nedvända samhälle vi lever i idag – där kvinnor uppmanas att vara försiktiga, undvika att gå ensamma när mörkret faller och att definitivt inte ha musik i lurarna.

Varför? För att undvika att bli överfallna, våldtagna eller till och med mördade. Hade det inte varit mer logiskt om samhället uppmanade män att sluta överfalla, våldta och mörda?

Detta är en av många anledningar till varför man ska uppmärksamma kvinnodagen och fortsätta kämpa för kvinnors rätt till trygghet och en stor anledning till att man inte ska säga “grattis” till kvinnor den 8 mars.

När samhället är fritt från mäns våld och förtryck och när män istället börjat vara med i kampen för ett jämställt samhälle, då kan man börja säga “grattis” – men till männen istället.

Gratulera för att de har förstått att kvinnor är lika mycket värda som män.

Men tills dess bör vi fortsätta uppmärksamma internationella kvinnodagen och dess ändamål, istället för att bara ge ifrån sig ett meningslöst “grattis”.

Så säg inte grattis – var istället med i kampen för en jämställd värld.

Källa: FN

08/03/2026

28/02/2026

Fredagen den 28 februari 1986 förändrades Sverige för alltid. Mordet på Olof Palme skakade hela samhället, ja hela världen. Sverige förlorade en kämpe mot ojämlikhet och fattigdom, världen en röst mot apartheid, kolonialism, krig och förtryck.
 
När Olof Palme mördades sköts Sveriges statsminister på öppen gata.
 
Det gjorde dådet till mer än ett mord. Det var ett angrepp på det demokratiska uppdraget, på idén om ett samhälle där människor kan mötas och delta utan rädsla.
 
Inte för att ett liv är mer värt än ett annat, utan för att våld hotar det demokratiska deltagandet.
 
Olof Palme rörde sig fritt bland människor. Han gick på bio utan livvakter, pratade med människor på gator och torg. Det var en självklarhet då. Ett uttryck för tillit, för ett samhälle där avståndet mellan makten och människor var litet.
 
I dag ser det annorlunda ut.
Hot, hat och våld har blivit vanligare. Människor som engagerar sig riskerar att tystas eller skrämmas bort. Det är en farlig utveckling. För när människor inte vågar delta i det politiska samtalet, då försvagas demokratin. När rädslan får styra, då krymper det öppna samhället.
 
Att minnas Olof Palme handlar därför inte bara om historia. Det handlar om vilket samhälle vi vill vara.
 
Att minnas Olof Palme är att ta ställning.
Att tro på människors kraft att förändra.
Att våga engagera sig.
Att tala med varandra, inte om varandra.
 
Ett samhälle där vi kan mötas utan rädsla.
Där engagemang uppmuntras, inte bestraffas.
Där vi står upp för demokratin, varje dag.
 
Foto: Bernt Claesson / Expressen / TT