06/06/2023
Uppdatering 5/10 (se sist i inlägget)
ÄR NI NÖJDA NU?
Det här kom till oss idag på morgonen. 😢
”- Är ni nöjda nu, regering och opposition?
Här kramar min pojke sin lillasyster för sista gången.
Pojken är inte född av mig, men han är mitt barn. Jag har haft honom i mina tankar och mitt hjärta varje timme i 1,5 år. Och han har haft Sverige i sina tankar och sitt hjärta i fyra år.
Nu har han lämnat sitt rum hos oss, vår kökssoffa, sina vänner, sina boxningsshorts, sin skola, sina skridskor, sitt extrajobb, sin svenska bonusmamma och sina svenska systrar.
Inte för att han vill, utan för att Sverige tvingar honom. Vi tvingar honom till ett liv på gatan i en annan europeisk stad, till nya år av hopp och förtvivlan. Nya uppbrott, ny väntan på ett liv som aldrig får börja.
Och vi tvingar inte dit honom för att han har misskött sig eller saknar asylskäl. Nej, vi gör det för att blidka de partier som jagar främlingshatande röster, för att blidka rädda och inskränkta väljare.
Är ni nöjda nu, regering och opposition? En familj har splittrats. En älskad, ambitiös och driven pojke måste fly vidare, från det rika land där han har varit i fyra år.
Och vi som engagerade oss och hjälpte en medmänniska, precis som samhället vill att man skall göra, har tappat all tillit och lojalitet till Sverige. Vår familj är krossad och lillasyster gråter.
Är ni nöjda?”
Om ni vill komma i kontakt med personen som skrev detta kan ni kontakta oss här på FB sidan.
Uppdatering 5/10
Många har engagerat sig i vår pojken som kramade sin svenska lillasyster farväl innan han tvingades fly till ett annat europeiskt land i veckan. Här är en liten rapport om hur det har gått för honom:
Han kom fram till en europeisk storstad efter 36 timmars resa. Han blev chockad över smutsen, kaoset, bristen på regler (han har blivit svensk och ordningsam under åren här) drogerna, den allmänna misären.
Första dagarna har varit jättetunga, han är ensam och ledsen, längtar hem. Vi har bokat enkelt boende åt honom så han kan slipper bo på gatan, vilket verkar fruktansvärt. Där bor man med missbrukare, sjuka, förvirrade personer från hela Europa.
Han berättar att de svenska afghanerna har bättre kläder och ser mer välmående ut än de som kommer tex från läger i Turkiet, men misären är enorm.
Han har fortfarande inte lyckats söka asyl då det är enorma telefonköer. Han har redan blivit bestulen på power bank och rakapparat. Allt är kaotiskt.
Nu går han omkring i en blåsig stad och försöker förstå hur landet fungerar. Och vi i familjen får ledsna samtal och assisterar med allt möjligt, i total maktlöshet.
Allt detta när han kunde ha bott kvar hos oss gratis, gått på stan med lillasyster ibland, avslutat sin påbörjade frisörutbildning och snart kunde ha börjat jobba och betala skatt. 😕
Och hans rum med de kvarlämnade ägodelarna är så sorgligt att vi inte ens har kunnat gå in där än.
Så frågan kvarstår. Är ni nöjda, regering och opposition? Var det här målet?
