08/06/2026
AVGIFTSDIFFERENTIERINGEN I KULTURSKOLAN FUNGERAR INTE
Av Kulturskolans totalt 2 115 elever har endast 20 ansökt om reducerad avgift och av dessa har bara åtta elever faktiskt beviljats den. Det innebär att reformen i praktiken når mindre än en halv procent av eleverna, skriver Susanne Härner (KD) och Liselotte Fager (KD) i dagens Corren.
Socialdemokraterna och Moderaterna införde den 1 januari 2024 ett system där avgiften till Kulturskolan varierar beroende på föräldrarnas inkomst. Ambitionen var att fler barn i ekonomisk utsatthet skulle få möjlighet att delta. Det är en tilltalande tanke. Men politik avgörs inte av goda intentioner utan av resultat och precis som vi varnade för har verkligheten visat något annat.
Vi kristdemokrater var tydliga redan från början. När förslaget om avgiftsdifferentiering i Kulturskolan lades fram röstade vi nej. Vi varnade för ökad administration, låg träffsäkerhet och orättvisa effekter för vanliga barnfamiljer, inte minst eftersom inkomstgränsen sattes så lågt att exempelvis en ensamstående undersköterska riskerade att hamna utanför stödet. Trots det valde styret att driva igenom reformen.
Nu har vi facit. Av Kulturskolans totalt 2 115 elever har endast 20 ansökt om reducerad avgift och av dessa har bara åtta elever faktiskt beviljats den. Det innebär att reformen i praktiken når mindre än en halv procent av eleverna. Det är inte en träffsäker reform, det är ett misslyckande.
Samtidigt har kommunen lagt tid och resurser på att införa systemet, informera om det och administrera ansökningar. Föräldrar måste lämna in inkomstuppgifter från Skatteverket, vilket dessutom bygger på tidigare inkomster som inte alltid speglar den aktuella ekonomiska situationen. Resultatet är ett krångligt system som få använder och ännu färre har nytta av.
Alla barn ska ha möjligheter till en meningsfull fritid. Frågan är inte om vi ska stödja barn i ekonomisk utsatthet, utan hur det görs på ett effektivt sätt. Styret hävdade att de hade lösningen. Utfallet visar motsatsen. Samtidigt finns redan ett betydligt mer välfungerande alternativ i form av fritidskortet vilket Kristdemokraterna drivit igenom nationellt. Det är utformat för att sänka trösklarna till fritidsaktiviteter utan att skapa nya administrativa hinder eller godtyckliga gränsdragningar. I Kulturskolan har redan 814 fritidskort använts. Det är en avgörande skillnad.
Avgiftsdifferentieringen når åtta elever samtidigt som fritidskortet används av hundratals.
Läs hela debattartikeln i Corren. Länk i kommentarerna.