01/02/2026
Dela gärna! HELGLÄSNING
HUR HÖG ÄR EGENTLIGEN ARBETSLÖSHETEN?
Arbetslösheten i Sverige var i december förra året 476 800 personer vilket var 8,3 procent, allt enligt SCB, Statistiska centralbyrån. Men enligt Arbetsförmedlingen var det 359 568 personer vilket var 6,8 procent. Hur kan det vara så stor skillnad, vilken myndighet har fel?
Svaret är att båda har rätt. Men det är baserat på två olika sätt att mäta. SCB gör intervjuundersökningar till sin AKU-rapport som den kallas. Arbetsförmedlingen mäter hur många som är inskrivna hos dem som arbetssökande och är arbetslösa. Skillnaden i antal förklaras av att en del personer är arbetslösa men inte tror sig kunna få jobb eller i vart fall inte tror sig kunna få det genom Arbetsförmedlingen och därför inte har skrivit in sig där som arbetssökande.
Arbetsförmedlingen visar alltså en lägre arbetslöshet än vad som är verkligheten. För att se den långsiktiga utvecklingen är det viktiga att jämföra statistik med samma beräkningsgrund. För de senaste fem åren ser utvecklingen mätt i december ut så här enligt SCB:s AKU-mätning:
2021 var 405 500 arbetslösa
2022 var 382 900 arbetslösa
2023 var 433 000 arbetslösa
2024 var 453 700 arbetslösa
2025 var 476 800 arbetslösa
När olika länders arbetslöshet jämförs används ytterligare ett mått, trendjusterad/säsongsrensad nivå. I december 2025 vad den enligt SCB 9,0 procent i Sverige, alltså ytterligare lite högre. De senaste jämförbara siffror för EU-länderna är ifrån novembers statistik. Enligt den statistiken har Sverige den tredje högsta arbetslösheten i EU, bara Finland och Spanien har högre, 10,1 respektive 10,4 procent.
Några av Sveriges viktigaste konkurrentländer sett till vad för produkter som produceras är Danmark med 6,2 procents arbetslöshet, Tyskland med 3,8 procents arbetslöshet, Belgien med 6,4 procents arbetslöshet och Holland/Nederländerna 4,0 procents arbetslöshet. Den genomsnittliga arbetslösheten i hela EU är 6,0 procent.
Ett annat sätt att mäta hur det går på arbetsmarknaden är genom att jämföra det som kallas Sysselsättningsgraden. Då går det betydligt bättre för Sverige. Sverige har en sysselsättningsgrad på 69 procent av befolkningen 15 – 74 år, som är det åldersspann som jämförs. Sverige har den fjärde högsta sysselsättningsgraden i EU efter Holland/Nederländerna 73,2 procent, Malta 70,7 och Danmark 69,5.
Sverige är alltså tredje sämst och fjärde bäst, samtidigt. Allt beroende på vilken statistik som används.
Hur kan det bli så olika utfall? En förklaring som brukar ges är att i ett land med hög sysselsättningsgrad finns en fungerande arbetsmarknad med efterfrågan på arbetskraft. Då ser många möjligheten att få ett jobb och söker därför ett jobb, därmed hamnar de i statistiken som arbetslösa. Omvänt i ett land med låg sysselsättningsgrad är det troligtvis svårt att få jobb och därmed är färre aktivt arbetssökande. Men det här är ett generellt resonemang och det kan naturligtvis variera kraftigt från land till land.
Arbetslösheten har ökat med 70 – 100 000 de senaste åren. Ändå brukar företagarorganisationen Svenskt näringsliv återkommande påtala att det varje år är ca 100 000 lediga jobb som inte blir tillsatta för att det saknas sökande med rätt kompetens.
Det är framför allt möjligheten till vidareutbildning och yrkesutbildning som kan lösa den bristen. Från 2021 ökade antalet utbildningsplatser på YH-utbildning med ungefär 4 500 platser, från 82 753 till 87 284 platser 2024. Antalet elever i Yrkesvux var 72 600 året 2024, en minskning med två procent jämfört med året innan. Samtidigt ökade arbetslösheten mellan år 2021 och 2024 med nära 50 000 personer.
Till slt kan Sverige bara jämföras med Sverige. Vare sig arbetslösheten anses vara 6,8 eller 8,3 eller 9,0 procent så är det i ett historiskt perspektiv en hög arbetslöshet för Sverige.
Den allvarligaste arbetslösheten är långtidsarbetslösheten. Ju längre en person varit arbetslös desto svårare är det i allmänhet att komma tillbaka i arbete. SCB räknar den som har varit arbetslös i 27 veckor eller mer som långtidsarbetslös. 180 900 personer var långtidsarbetslösa i december 2025.
2024 var 152 200 långtidsarbetslösa
2023 var 138 300 långtidsarbetslösa
2022 var 130 600 långtidsarbetslösa
2021 var 165 200 långtidsarbetslösa
Sedan den 1 oktober 2025 gäller nya regler för arbetslöshetsersättningen. De första 100 dagarna är ersättningen 80 procent men högst 27 200 kr (före skatt). Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Därefter sänks ersättningen med ytterligare 5 procentenheter var 100:e dag. 100 dagar är lite drygt 14 veckor.
👩🌾👨🔬👨🚒👩🏭👨🔧👮♀️👩🍳🧑✈️
FOTO: Arbetsförmedlingen