12/07/2019
Birridsholms (Beritzholms) borgruin
Leif Nyström, uppdaterad 2013-04-29 (Medeltidens befästningsätt, sist)
Skåne, där Birridsholm låg, blev en del av det nya danska kungariket som enades i slutet av 900-talet.
Skåne var sedan mellan 1043 och 1371 vid s*x tillfällen ett eget kungarike. (Skåneland inklusive Halland och Blekinge).
Tillföll genom pant dock de svenska kungarna mellan 1332 och 1360, dock fortfarande som ett eget kungarike och personalunion.
Tillhörde sedan Danmark mellan 1360 till 1658 då Skåne erövrades av Sverige. (Läs mer i "Skånes historia" av Gösta Johannesson, 1977, ISBN 91-85330-13-2).
Enligt en sägen fanns det i området en borg byggd i sten, troligen redan i slutet på 700-talet. Den låg inte där resterna av Birridsholm ligger idag då den tidens borgar såg annorlunda ut. Dessutom hade sjön då en mycket större utbredning än när Birridsholm byggdes.
Enligt Prästrelationerna 1624 låg Birridsholm på tre holmar i kanten av en insjö. Man- och ladugården låg på var sin holme. På tredje holmen fanns frukthagen där det ännu 1624 växte humle, enligt sockenprästen Laauritz Olsen i Kärrstorp (Kierstrup). Alla tre holmarna har stått i förbindelse med varandra genom vindbryggor.
Angränsande mark som bestod av kärrmärk gjorde att borgen var nästan ointaglig.
Sjöns namn var Biersiö Ladugårds Siöö enligt en geometrisk karta från 1718.
Sjön är numera utdikad (sedan 1860/70-talet) men den gamla borgens vallar och gravar framträder fortfarande tydligt i terrängen.
På kartor från 1684 och 1747 ligger borgen i strandkanten. Storleken på sjön var 1684 ca 1/11 av Vombsjön.
Borgen var ett av Skånes och Danmarks viktigaste fästen och säte för Färs Härad (Län) under tidig medeltid.
Ändelsen "holm" på danska betyder 'upphöjning i låg och sumpig terräng'.
Enligt en karta från 1718 och en berättelse från ca 1855 (rester av borgen fanns kvar) samt geodimeter-uppmätning fanns det endast två kullar. Det finns även berättelser om tre holmar (kullar?) samt även en uppmätning på tredje holmen (Bild1).
Placeringen är förmodligen vald med utgångspunkt från Kristianstadslätten (infallsvägar från Sverige) där det finns en naturlig förbindelse genom Linderödsåsen över Everöd, Huaröd, Långaröd samt mot Vombsjön/Kävlingeån. I denna passage på ena sidan begränsad av höjder, på den andra av kärr låg Beritzholm vid stranden av en morassjö (Pär Axel Ohlsson).
Stavning. Här är några olika stavningar som kan hittas i litteraturen.
Beritzholm (den vanligaste, även Beritsholm med s förekommer), Birridsholm (även med z), Biritzholm, Beretzholm, Berridzhollm, Bieredzhollm, Byresholm, Borresholm, Børißhollm, Börrisholm m.fl.
700-talet (Sägner)
Birridsholms tidigaste historia är höljd i sägnernas dunkel. Borgen sägs redan på 700-talet ha varit ett kungligt fäste. Här bodde bl.a. kungen Harald Hindetand (född 680 död 772?) som stupade i ett stort slag på Bråvallarna mot svenske kungen Sigurd Ring.
790-1100-talet
Vikingatiden. Inget dokumenterat!
1200-talet
Borgen är troligen byggd som en riddarborg mellan 1250 och 1350. Många borgar byggdes i Skåne under denna tid då det var oroliga tider med inbördeskrig, uppror och skövlingar.
Från 1200-talets slt organiserades den danska kungliga administrationen i slottslän och lät uppföra borgar för att manifestera sin ställning och makt i samhället. Länsmän utsågs av kungen och residerade på dessa borgar som bland annat hade en militär och administrativ funktion.
Ett antal härader bildade ett slottslän och ansvarade för den regionala borgen. Exempel på borgar av denna typ är Kärnan i Helsingborg, Lindholmen, Falsterbohus, Gladsaxehus och Beritzholm.
Se nedan beskrivning från ca 1855. Denna stämmer väl överens med borgar byggda under nämnda tid .
Enligt noteringar har tegel tagits från borgen för att bl.a. användas när Bjärsjölagårds slott byggdes 1766. Tegel användes i Skåne först från slutet av 1100-talet vilket skulle kunna tyda på att borgen byggdes tidigast på 1200-talet.
1300-talet
Den förste kände ägaren var riddarsläkten Nils Truedsson Haas och hans söner, Trued Nielsen Haas och Gregorius Nielsen Haas.
Den förste dokumenterade ägaren var Valdemar Atterdag som 1360 återtog Skånelandskapen och som 1363 förvärvade borgen av Holger Gregorsson av Vittskövle och Tuve Galen av Näsbyholm En annan uppgift gör gällande att Atterdag fick av Lunds Landsting "sköte på Beritzholm med dithörande stenhus, tvenne byar samt en vatten och väderkvarn med alla tillhörigheter." (Läs brevet).
När Birridsholm kom i Kronans ägo tillsattes en fogde på borgen. Fogdarna förde ofta ett hårt regemente och plågade ut allt vad de kunde av bönderna, och när förhållandena blev för svåra, reste de sig mot fogden. Enligt sägnen skall en fogde vid namn Muus ha gjort sig mycket avskydd bland bönderna genom att utkräva alltför betungande skatter. Till slt gjorde befolkningen uppror. Finns ej bekräftat.
Andra ägare av Berridsholm:
Erik Bydelsbak, Riddare och lagman på Beritzholm, Färs härad. Nämnd 1360-1368.
Sonen Utze (Otto) Bydelsbach (Bydelsbak), Riddare och lagman i Beritzholm, nämnd 1364-1387(från Mechlenburg?).
Ett uppror inträffade 1387 på Åsums kyrkogård när färsingarna reste sig mot bondeplågaren Otto Bydelsbach, vilken erhållit Birridsholm som pant, men upproret slogs ned.
Från Scriptores rerum Danicarum, VI, 534:
MCCCL###VII. Facta est magna strages in bondonibus per quendam Bydelbach Advocatum Regis de Castro Biritzholm in ipso cimiterio Asum in capite jejunii.
Översatt: Det gjordes ett stort blodbad på bönderna av en viss Bydelbach, kungens fogde från slottet Biritzholm, på själva Åsums kyrkogård på askonsdagen.
1400-talet
Om borgens historia är inte mycket känt. Med Birridsholm som säte utgjorde Färs härad länge ett län. Det pantsattes av kung Valdemar Atterdag till riddaren Mogens Munk och inlöstes 1401 av Valdemars dotter Margrethe I. Liksom sin far bodde drottning Margrethe på borgen under somrarna.
Inlösenbrevet. Ryde. 1401. 7. juli. Munks brev, at Berritsholm (Beritzholm) og Fers (Fjäre) herred blev indløst fra ham af dronning Margrete for 700 lødige mark. Givet i Ryde i det Herrens år 1401 dagen efter ottendedagen efter de hellige apostle Peders og Paulus' dag.
I slutet av århundradet omtalas Claus Eriksen som hövitsman på Beritzholm, 1477.
1500-talet
Omkring 1500 innehades Birridsholm såsom pant (inklusive Färs härad för 1750 mark) för ett lån till Christian II av Oluf Jepsen Sparre (befallningman på Beritzholm 1502 till 1515, dog 1516) och efter honom av hans bror riksrådet Mourids Jepsen Sparre. Denne bytte 1516 till sig borgen och länet mot Laholms slott. Eftersom Birridsholm var så illa befäst att det ej kunde försvaras mot en fiende, lades borgen och länet 1526 under Lindholmens slott med Mourids Sparre som länsherre för det sammanslagna länet. Sparre hade fått ett gåvobrev 1529 av kung Frederik I (Läs brevet) på att få behålla allt byggnadsmaterial från den av kungen beordrade rivningen av Birridsholm till sitt slottsbygge på Svaneholm (byggdes 1530). Det är okänt när borgen började rivas. Enligt prästrelationerna stod slottet kvar ännu ett halvsekel efter gåvobrevet (1579).
Efter Maurids död 1534 fick hans son Jakob 1535 Färs Härad i förläning vilket förmodligen även inkluderade Birridsholm. 1539 fick han livsbrev på Färs Härad.
Jakop dog 1573 och samma år fick Peder Jensen Brahe Färs i förläning fram till 1577 (dog 1610).
Axel Knudsen Gyldenstierne fick Färs Härad jämte Beritzholm, som lades under Landskrona, i förläning 1577 fram till sin död 1603.
Vid Beritzholms rasering, okänt exakt när men troligen 1579, när det byggdes en ladugård i Bjärsjölagård.
Skattetrycket: Efter några år av fred började situationen mellan Danmark och Sverige åter att spetsas till 1517 och under de följande fem åren rådde mer eller mindre krigstillstånd. Detta kom omedelbart att avspeglas i det Danska skattetrycket. Åren 1517 och 1518 utskrevs s.k. "udbudspenge", över hela riket. 1517 resulterade i flera stora inbetalningar från Skånska län. Bl.a. fick Beritzholms län bidraga med 1032 mark. (Beritzholm var fortfarande ett eget län).
1600-talet
Kung Christian den fjärde befallde 1622 (Läs befallningen) att häradsprostarna skulle sända till Ole Worm en beskrivning av området de hade under sig. 1624 lämnade prosten i Brandstad Niels Thrögessön Poort följande beskrivning av Birridsholm, citat:"Ved Birrid ligger en i 3 Parter afdeelt Skov, hvori har vaeret et Slot, Birridsholm, som skal have haft sit Navn af sin Bygningsherre (?) Birring eller Birting. Dette Slot skall i 150 Aar have vaeret fra Kronen i Mauritz Ibsens og hans söns Jacob Mouritzen Sparres Tid, men kom til Kronen igen i Axel Gyldenstiernes Tid. Det har vaeret bygt i tre adskillige Parter, nemlig Hovedgaarden paa den eene, Ladegaarden paa den anden og Frugt- og Humle-Haven paa den tredie Deel. Imellem hver har vaeret dybe Graver med Vindebroer over, og omkring hele Slottet to dybe Volde od grave, hvoraf den yderste havde sit Af- og Tillöb ef den naer hosliggende tilforn meget store og fiskerige men nu halvt tilgroede Söe. Man siger , at Adelen og andre i Skaane i Krigstider have her sögt Tilflugt for sig og sit Gods, naar de flygtede sig for Rikets Fiender. Efterat Slottet i Axel Gyldenstiernes Tid blev ödelagt blev en Laadegaard opbygt eij langt derfra, som nu holdes i Stand af Kongens Bönder, og hvorpaa staldes mange Öxen."
Gården blev kvar i danska kronans ägo till 1658, då den tillföll svenska kronan.
Delar av borgen skall ha stått kvar ända in på 1700-talet och då delvis ha använts som material vid byggandet av det nuvarande slottet på Bjärsjölagård.
1700-talet
Karta från 1718 där ”Gambla Rudera af Bieresiö Slott” finns inritat (Rudera = byggnadslämningar= ruiner) (Se sist under denna fil).
1800-talet
Den senaste kartan från 1851 där Birridsholm finns inritat. (Se sist under denna fil).
Delcitat från Skånes Konsthistoria från medeltiden av Brunius 1850.
"Två höga kullar ligger på stranden af sjön och nära hvarandra. Af dessa kullar har den större haft en fyrkantig hufvudbyggnad, den mindre en tornbyggnad. Efter hufvudbyggnaden märkas fasta omgifnings- och mellan murar, efter tornbyggnaden märkas deremot blotta grundvalar. Samma kullar omgifvas af en ganska bred och djup vattengraf som öppnar sig till sjön och derutanför åt landsidan höja sig ansenliga vallar, som å midten haft en genomfart till en yttre vattengraf. En ganska stor ravelin, å hvars yttersta spets grofva grundvalar märkas efter ett porttorn, ligger åt den sidan, hvarifrån en upphöjd körväg infört till borgen från det ställe Bjerrödsladugård är belägen. Utanför ravelinen sträcker sig åter en vattengraf och utanför alla dessa verk märkas spår efter glasiner."
Kommentar: Synd att beskrivningen inte åtföljs av skiss eller ritning. Tydligen stod delar av murverket kvar runt 1850.
Citat från en artikel i Skånska Herrgårdar 1852-1863 av G.Ljunggren.
"Tvenne höga af menniskohand danade kullar ligga ännu utmed hvarandra vid sjöstranden; på den större stod fordom en aflångt fyrsidig slottsbyggnad och på den mindre en rund tornbyggnad.
En djup och bred vattengraf åtskiljde och omgaf dessa kullar som öppnade sig åt sjön. Åt landsidan skyddades borgen af ansenliga vallar, hvilka öppnade sig åt sydost, der troligen en vindbrygga förde öfver en, yttre vattengraf.
En ravelin ligger der straxt bredvid och på den höjde sig ett porttorn. Utanför ravelinen var åter en vattengraf. och utanför alla dessa verk synas ännu spår af glasiner.
(Ravelin = ett yttre ofta triangelformat (fläsch) eller halvcirkelformat (demiluneformat) befästningsverk med syfte att splittra en anfallande styrka.)
(Glasin = Glacin = lågsluttande vall inåt vallgraven, yttre befästningsverket).
Genom de djupa och vidsträckta moras, som åt landsidan omgåfvo borgen, förde en medelst stenfyllnad bildad körväg upp till slottet.
I en berättelse från 1624 säges, att jemte slottet funnits en ladugård samt en frukt- och humlehage.
Ringa äro numera spåren efter all denna härlighet. Sjön har genom en kanal för redan, längesedan blifvit sänkt och de gamla vattengrafvarne betäckas af en frodig gräsmatta. Ett nu pågående urtappningsarbete skall fullända verket.
Väldiga ekar omgifna af småskog, slå sina rötter i de gamla slottsruinerna, af hvilka endast här och der några fragmenter utaf grunden ännu synas ofvan jord; på tornkullen och på ravelinen angifva endast gräsmattans höjningar och sänkningen, hvarest grundvalarne till de fordna byggnaderna ännu dölja sig."
Nils Månsson Mandelgren utförde 1880-07-08 en plan och genomskärningsskiss av Beritsholm genom att stega upp avstånden. Se skiss under foton.
Han noterade följande i sina anteckningar:" Vid a och b är gjorda utgrävningar för att bortföra kalkgruset på åkrarna. Man fann då (en) hästsko och människoben samt andra fornlämningar. Yti hörnet vid a fann man liksom en kalkugn med ett helt människoskelett uti. Det torde vara nödvändigt att vederbörande låte medelst sakkunniga män verkställa grävningar uti dessa fornlämningar, som tillhöra den historiska tiden, emot att man gör stora uppoffringar på den förhistoriska, där (som) ej lämnar det historiska materialet vad dessa minnen göra".
Kommentar: Beträffande vägen upp till slottet är det möjligt att denna lades ut för att kunna transportera sten till ladugårdsbygget. Sjöns utbredning vid byggandet av Beritzholm är inte känt men den kortaste vägen till landförbindelse var åt nordnordost dvs från porttornet (ravelinen). Mot söder fanns förmodligen delar av sjön med stora kärrmarker. Frågan är var gick egentligen anslutningsvägen till borgen?
1900-talet
I början på århundradet (1908) fanns det rester kvar av murverket på huvudholmen, västerut en bit mur ca 0,5 m hög. Även på södra sidan fanns en ca 0,5 m hög murrest kvar.
På södra sidan fanns dessutom på båda sidor om vallgraven rättuppstående stenar som kan tyda på att bryggan över vallgraven låg här.
Under samma tid fanns under vintern vatten (is) på vallgravarna så att det gick att åka skridskor på dessa. (Intervju med Olof Nilsson, Bjärröd).
Ur Svenska Slott och Herresäten, tryckt 1922
Under Fredrik Bondes ägarskap 1918-1923 fanns citat "Borgens murar och torn äro längesedan fallna i ruiner, men ännu kan man här iakttaga rester av vallar och i räta vinklar mot varandra löpande murar, som giva en föreställning om borgens storlek." På initiativ av nuvarande ägaren utföras f.n. grävningar och uppmätningar av den gamla borgen (anm. detta material har ännu inte hittats).
2000-talet
Slottsruin där borgens vallar och gravar framträder tydligt i terrängen.
https://www.leinys.se/orter/Bjarsjolagard/BjBeritzholm.html
