15/09/2026
Vissa möten förändrar perspektiv.
Jag lämnade Ukraina och Zaporizjzja i helgen med många tankar och starka intryck.
Tillsammans med den svenska ambassaden fick vi möta människor som lever mitt i kriget, men som trots det fortsätter att bygga och bära sitt samhälle. På sjukhuset, i den underjordiska skolan, på ungdomscentret och hos lokala företag såg vi en vardag där trygghet och framtidstro ständigt behöver erövras på nytt.
Det som berörde mig mest var kanske kontrasten. Smärtan och sorgen finns där, hela tiden. Samtidigt mötte vi ett enormt mod, en stark beslutsamhet och en tydlig vilja att skapa en framtid för nästa generation.
Vid Minnesträdet hedrade vi Ukrainas fallna försvarare. Ett starkt ögonblick som påminde mig om att beredskap, motståndskraft och fungerande samhällen i grunden handlar om människor – och om det vi är beredda att göra för varandra.
Som landshövding känner jag en stor ödmjukhet inför möjligheten att få vara en del av detta partnerskap. Vi har mycket att lära av våra vänner i Zaporizjzja. Inte minst om vad motståndskraft faktiskt innebär när den prövas på riktigt.
Vårt samarbete handlar därför om mer än erfarenhetsutbyte. Det handlar om vänskap, solidaritet och om att tillsammans bygga starkare samhällen – både för dagens och morgondagens generationer.
Jag är tacksam för alla möten och samtal. Och jag ser fram emot att fortsätta resan tillsammans.