09/06/2026
40 Riksstämmor
Jag är nyss hemkommen från Försvarsutbildarnas Riksstämma på Tylebäcks kursgård. Där jag uppmärksammades på att det var min 40 riksstämma. Jag började då reflektera över vad jag varit med om under de här åren. I början av 1980 talet engagerade jag mig i Göteborgs Befälsutbildning förbunds styrelse, som förbundssekreterare.
Den första riksstämman jag var med på, tror det var 1982. Den gick i Stockholm. Vi hette då CFB-Centralförbundet för befälsutbildning. Björn Orwar var generalsekreterare. Vid den tiden var tre bröder Sköld engagerade i Riksstämman. VD för Statsföretag, sedermera Riksmarskalken Per Sköld var förbundsordförande. Hans bror Nils Sköld var Arméchef och med på stämman. Vidare representerades Stockholmsförbundet av ytterligare en bror, överdirektören i Skolöverstyrelsen Lars Sköld. Jag räknade ut att fem Generalsekreterare har verkat under den här perioden.
Nu är inte tanken att den här betraktelsen ska bli en historiebeskrivning. Nej jag har reflekterat över förändringskraften som finns i Försvarsutbildarna och att vi kan anpassa oss när det sker förändringar i vår omvärld. På 1980 talet pågick det kalla kriget. Då var uppdraget att utbilda värnpliktigt befäl i den då stora krigsorganisationen. Varje regionalt förbund fick ”en hög med pengar” för att tillsamman med FO gruppen skapa övningar och utbildning för i huvudsak det värnpliktiga befälet. Sveriges territorium delades under kalla kriget upp i försvarsområden, gemenligen kallade Fo:n.
Det här höll vi på med tills ”den eviga freden” inträffade. I samband med att muren föll och Sovjetunionen rasade samman. Då började vi montera ner mycket av det militära och civila försvar som vi byggt under kalla kriget. Behovet som Försvarsmakten då såg hos FBU (FöUtb) var ungdomsutbildning. Jag minns en Riksstämma på Fårö med något uppgiven stämning. Metaforen ”när krubban är tom bits hästarna” kan användas för att beskriva stämningen.
Men ur en kris föds ofta kreativitet. Alternativet är ju att lägga sig ner och dö. Inom Försvarsutbildarna startades olika utredningar och vi medverkade i andras. Det diskuterades om vi kunde effektivisera frivilligrörelsen genom effektivisering och samgående. Efter en Sälenkonferens startade ett utredningsarbete under rubriken Coalition of the willing. Vi bekostade en utredning av en extern konsult, som skulle se över möjligheten till effektivisering. Från början var det många Frivilligorganisationer som var med i det här arbetet. Det visade sig dock som det ofta gör i sådana här sammanhang, att vi har olika kulturer i våra organisationer. Så efter ett tag var det tre stycken organisationer kvar och då lades det hela på is.
Men vi själva fortsatte diskussionen. Vi beslutade att den 1 januari 2006 ändra namn till Svenska Försvarsutbildningsförbundet. För att markera att organisationen skall ligga i takt med de förändringar som skett med Sveriges försvars- och säkerhetspolitik och Försvarsmaktens utveckling.
Vi hade vid det här tillfället ett bemanningsuppdrag. En tanknings- och laddningsgrupp (TOLO) i Norrland där vi skulle rekryter och utbilda 4 befattningar. Vi beslut då att vi skulle undersöka om vi kunde utvecklas till en avtalsorganisation dvs rekrytera och utbilda frivilliga som senare ska teckna avtal med totalförsvaret.
Vi utredde också om vi kunde göra samma sak på civilförsvarets och krishanteringens område. Den diskussionen mynnade ut i att vi genomförde en funktionärskurs 2009 på Tylebäcks kursgård som handlade om stöd till samhället. Vi utbildade på det civila krishanteringssystemet och hur kommuner, länsstyrelser och MSB hanterar sådana frågor.
Allt detta resulterade i att vi på 2012 års Riksstämma antog en ny verksamhetsinriktning som nu omfattar hela skalan från den enskildes säkerhet till samhällets försvar.
Den här något rapsodiska beskrivningen av som hänt inom vår rörelse från 1980 talet och framåt. Visar att den här 114 år gamla organisationen har en stor förmåga till anpassning och nytänkande. Förra året rekryterade och utbildade vi 243 befattningar till totalförsvaret. Vi genomförde föreläsningar och totalförsvarinformation med 5 687 deltagare. Samt vi genomförde olika kurser med 4 454 deltagare.
Så ur kris föds ofta något nytt, om man är förändringsbenägen.
Nils-Bertil Garpland