29/01/2026
Hur ser faktiska gränshinder (och möjligheter!) ut när det kommer till gränsnära livsmedelsproduktion? Det fick vi mer inblick i genom Hushållningssällskapets studieresa igår till Röros, i deras projekt Resiliens på tvers.
Exempel på (upplevda) hinder för samarbete för gränsen:
- Tulldeklaration, lika komplex oavsett volym på leveranser
- EU-regelverk anpassad för storskalig handel
- Branschavtal som är strängare än myndighetskrav (gällande ex införsel av levande djur för slakt till Norge)
- Okunskap gällande tull och andra regler, brist på relationer över gränsen.
- Närmsta grossist som Rørosmat känner till finns i Östersund, så varor Röros - Funäsdalen (7 mil) måste gå via Oslo, till Stockholm, vidare till Östersund och sista 22 milen till Funäsdalen (så export/import Röros - Funäsdalen är idag nästan obefintlig)
Exempel på möjligheter!
- Ha en importör/distributör som tar ansvar på andra sidan gränsen
- Endast en varugrupp på sändning förenklar
- Stor ledig kapacitet för slakt i Röros
- Stor produktion av lokalmat på norsk sida, försäljning av kvalitetslamm i svenska gränsbutiker (istället för att importa från Nya Zeeland!?), ägg och förädlade äggprodukter mm.
- Framgångsrecept innefattar samarbete, kunskapsdelning, möjlighetsfokus, kostnadseffektivt samarbete inom marknadsföring, sälj och distribution, unna varandra framgång.
Vi fick besöka och ta del av intressanta föredrag från Rørosmat, Røros Slakteri, Rørosrein samt Galåvolden Gård. Syftet med resan var att öka förståelsen för gränshinder och möjligheter mellan Sverige och Norge inom livsmedelsproduktion.
Tack för en intressant och lärorik dag!